|
|
SANTOSH
TROPHY
Goenkaranchem gonngonnit zoit |
PONDRA
vorsam gamelea uprant Goenchea futtbol pongddan Santosh
Trophy novean ghora haddli ani hangasor soglleank anondbhorit
kele. Novembrache 21ver zalelea khellan Goenkaranim Maharxttrachea
pongddak 3-1 golank haroilo. Zorui xevottacho ankddo vhoddlo dista,
torui punn jikhpak titlem sompem naslem. Karann, survek Mhaxttrachea
Socorr Velhon poilo gol kelo to Goenchea Felipe Gomesan batoilo.
Goenkaramni penalty kick mell’leli tivui bhair marli ani
golla fuddlean ghusponk lagle. Fokot extra vellan pavtoch Climax
Lawrence ani Joaquim Abranches hannim toplelea golanchea bollan
Goenkar iesvoxit zale.
Xevotta khell pollopak Goencho Khellacho Montri Pandurang Madkaikar,
MLA Francis Silveira and GFAcho sekretar Savio Messias hajir asle.
Madkaikaran jikpi ttimichea 24 vangddeantlea dor khellgaddeak
ek lakh rupianchem inam bhasailam. Tachea bhair GFA dor ekleak
10,000 rupia hea zoitak lagun diteli. Ostadponn jikun Goenche
ttimin All India Football Federation-a koddleanui 5 lakh rupia
zoddlea, ani hea inamantlei dor eka khellgoddeak 15,000 rupia
melltole.
Keralachea Malayalam Manorama famad potran Goenchea Nicholas Rodriguesak
he spordhecho boreantlo boro khellgoddi mhunn vinchun kaddla.
Hea vorsachea Santosh Trophy zoita udexim Mauricio Afonso don
torencho Goencho futtbol khellgoddi zalo. 1983 Kolkatta ani 1984
Chennai jedna hem kop Goean haddlelem tedna to sogleant huxear
khellgoddi aslo, zalear he pavtti to Goenchea pongddacho coach
aslo.
|
FONTAINHAS
GAZOILEM
Goenche Kolek Sfurti, Daizak Adhar |
HEA
vorsachem Fontainhas Festival of Art IFFIk zoddunuch
aslem. Novembrachi 26 ti Dezembrachi 3ri tarik poriant he atvech
torechea mhaotsava udexim Goenche kolek, songitak, ani daizak
borich bhor poddli. Fontainhas mhonnllear ek nazuk, nodren bhorpa
sarkho Ponnjecho vattar. Heram zagear atam disona toslim sobit,
pornim ghoram hanga eka-mekak tenkun, oxir rosteanche degek ubhim
ravleant. Hea xarachem hem girest daiz sambhallpak, ti konnaiche
nodrek poddunk vorsa-vorsa Goa Heritage Action Group (GHAG) ho
khuxalkaiecheo mellavo ghoddovn haddta.
Fontainhas-acho lok hea suvalleachea kallar aple vosre, galeri
ani ghoram chitrakola dakhovn diunk raji zatat. Konnachea angnnant,
bolkamvant, vosreant, mallear, adi, Goenche umedvont kolakar torek-torechim
aplim chitram prodorxonnak dovortat. Jitlo pollovpeank kolecho
surngar pollovn sontos bhogta, titloch sontos kolakarankui bhogta.
Na tor itlo lok tanchim chitram kedna polloitolo aslo? Pollovpeam
koddlean tust-thoknnai zata tantuntlean tanchea chitravpachea
kamank vaddtti sfurti ani pattimbo mellta. Torek toreche pollovpi
thoim pavta ani chitram viktim legun gheta.
Hanga pollovnk mellta chitram, fottu, matiechem ani her bhov minutichem
kam. Rostearui chitram, bavleo, nazuk vostu dakhovpak toxeo vikrek
dovorleo distat. Rosteancher rongit dive ani bonderam. Konn hat
chitraitat, tondd chitraitat, adi. Ak'kea vattarak Mahotsava kallar
veglloch rong bhorlolo dista. Tachea bhair sanjechea vellar suvadik
songit hea nam tor tea konnxeak aikonk mellta. Goenche poramporik
dovli-mandd, divli-nach, Konknni nattok, poramporik brass band,
ani her prokarui nodrek poddtat.
Khavpacheo vostu tor komi nanch. Torek-torechim ruchichim khavpam
ani pivopank lagun bhurguim toxim zanttim bhultat. Sanj khorich
bhov movjechi hanga heam disamnim. Fontainhas-achim zanttim-nenttim
khuxal zatat, karann, koslea tori niban lok hanga pavon sorta.
Zantteank kitem nam kitem umedichem dista, ani zaiteam zannancheo
porneo iadi paletat, jednam hansop-khellop-gavop-nachop hanga
chukonastana choltalem. Oslo veglloch songom', veglloch onbhov
ani Goeant nhoi tor khuinchorui goddovn haddpak ekdom kottin.
Vochot thoim kolakar - Rajendra Usapkar, Nirupa Naik, Neela Bandodkar,
Rosy da Silva, Yolanda D'Souza, Neela Bandodkar Rodrigues, Harshada
Kerkar-Sonak, Shilpa Mayenkar, Carla Alvares, Vithal Naik, Vasudev
Shetye, Hitesh Pankar, Pradip Naik, Tanya Mendonsa, Sonia Rodrigues
Sabharwal, Subodh Kerkar, Senby Jose Akkara, Vamona Navelcar,
Shaistah Thapar, Ivan D'Souza, Norman Tagore,Siddharth Gosavi,
Savio Peres, Loretti PintoChandan Gaonkar, POrakash Sidnal, Gauri
DivanShireen Mody, Namanand Modak, Ajay Gulati, hannim soglleanim
apleam nazuk chitrancher prodorxonn kelem. Savlle-chitrakar Alex
Fernandesachi kola veglli tosoch vixoi. Tannem jive asleleam zantteam
tiatranche kheritponnim fottu kaddle, tor Thomas Vaz ani Prasad
Pankaran hancheam fottvancher ganvgirea Goenchi niz sad ani othom
porzolltalo. Daniel D'Souza bonsai zaddancho eksonnim sundor baguch
rochleli mhonno-ieta.
Heta Pandit, Raya Sankhawalker, Cesar Pinto, Ajit Sukhija, Miguel
Braganza, ani Harsh Budkuley jitle umedin ho suvallo ghoddovn
haddtat tem pollovn ek ojeapuch dista. Karann sogllem korche korun
thoim futt ghalpi, adde bandpi ani osle her toreche gondoll rochpi
ghunvot astat. Mon’xachea such-sontosachi devcharak pasun
nosai asta, mon’xakuch kiteak? Torui GHAG osleam addkollink
bodona punn huxarkaien ani umedin sukh-sontos posravpacho vo ekdom
vegllo mellavo ghoddoun haddtta Goenchea khaxelponnachi tust korta.
|
PORBIM
Goenchea Saibache
porbe disa, Rachel baiek ek bhoinn favo zali. Bhurgeache avoik,
Catherine ani bapaik, amchea ixttak Roquek, GOENCHO ULO ani Amchi
Bhas Prokaxan hunhunit porbim dita |
DUSREA
VORSACHO OMOR UGDDAS
21-7-1953 TARA 01-12-2003
MARY
THOMAS GONSALVES
Mogall potin Dr Julian Gonsalves-achi, Quem-Cana Benaulim/Philippines
Fuddem vechea adinch tunvem ABBA-chem 'I have a dream, a song to
sing, to help me cope with anything' kantar kelem. Atam tench kantar
tum anjeam-boddveam sangatan korta astelem. Tujea dennea khatir
ami Devak dhinvastanv |
|
| IFFI
porunchea poros borem zalem |
GOEM
rajean hea vorsa dusrem pavtti ontoraxttrik chitrank, kolakarank
ani filmi sonvsarantlea herank manan evkar dilo, and thoddobhov
sthanik Goencho rongui tantun bhorxilo.
Dha disanchem 36vem International Film Festival of India hea vorsa
dusre khepek porot Ponnje zalem. Ugttavnnechea somarombhak Mandovi
degevelea rosteantlean Karnaval-Shigmo-Romott mottea nettan vochun.
Poromparik divli pettovnk pettovnk asle Union urban Development
& Culture montri, S Jaipal Reddy, and tachea sangatak Goencho
Mukhel Montri Patrapsing Rane, Deva Anand, Chiranjivi, Bipasha
Basu, Tara ani DFF odeox Afzal Amanullah.
Hea suvalleak mukhel soiro also porno-punn-azun-torno Hindi nott
Dev Anand. Tannem ugddas kelo ki apunn Suttke uprant Goeam ailolo
te meren azi poriant he rajeant khup vikas ankla, punn Goenchi
sobitai azun toxich asa. Manacho soiro also Telugu nott Chiranjivi.
S Jaipal Reddyn sanglem ki atam IFFI pot'to Goeam ason apunn Goeantli
infrastructure sudravpak sogllo sohokar ditolo mhunn. Apnnacho
sorkar Goem kormonnukichem mukhi kendr korunk sogllo proitn kortolo,
oxem amchea Mukhel Montrean asvaxonn dilem, ani Goenkaranim cholchitranchea
udeogak vhodd dan ani daiz dilam tacho ul'lek kelo. Umed vaddovkak
Amisha Patel ani Urmila Matondkar lovkik songitachea talar nachlint.
Pakistani ektress Meera-aplo sundor nach korun dakhoilo. Dino
Morea, Onjolee Nair, Neetu, Nargis ani Daisy gorom mosleacho kormonnuk
posraitannam, Goenchea Hema Sardessainui aplim gitam gailim ani
xevottak Konknni svad dilo.
Gelea vorsa itlo gonngonn ani ghuspagondoll hea vorsa dislo nam.
Videxantlim vhoddlim filmstaram heavui vorsak Goeam pavonk nat,
punn jim cholchitram dakhoilelim tanche thoddeanche digdorspi
ani not-nottiam soit hajir asle. Bharatantle thodde bhov namneche
kolakar hea vorsa ajir asle, asun tantun porno-torui-torno Dev
Anand, zache hatantlean hea mahautsovachi ugttaunni zali. Raxttrik
namneche nacho, gavpi ani songitkarui Goeam ailele. Rekha,
Durdoivachi goxtt mhunntat ti, je sumar chear ozar delegate (sobasodd),
ailele tantuntle chodd xe cholchitranchea mogan evnk naslem, punn
Goencho sontos ghevnk. Haka lagun cholchitranchea vosreamni, chodd
korun Inox-an, gorjebhair goddi astali. Prakash Jhachem novea
cholchitrache ugttavnnem disa zalear thoim ghoddbodduch zalo,
karann: Jha ani tache kolakar ordem vor tori usram thoim pavle.
Hea film utsovantlean Goenchi ek brand image zateli vo na tacher
aiz chorcha zait asa.
Film nirmato Prakash Jha sangta tea hispan taka Goenche sobitaentleanuch
cholchitram rochpachi sfurti mellta. Aplem poilench documentary
film 1975 kaddchea poilim to ek voros sotat Goem bhor bhonvla,
amchea loka modhem misoll zala ani tanchea chali-riti-sonskruticho
onnbhov ghetla. To sangta tea pormonnem sonvsarik filmanchem kendram
modhem sumar panch vorsanchea kallan Goem pavoeta.
Hollu-hollu zo bhailo karnaval ani shigmo zo gelea vorsa thavn
chalu asa, to komi zait gelear hea mhautsovak khup fadeachem zatelem.
Mukhel Montri Pratapsing Ranen sanglam hi hea fuddem IFFI vellar
Goenchea kolakarancho sotkar korcho nhoi. He kamank Kola ani Sonskruti
Khatean dusrea vellar kariavoll tharovnchi.
Delegattam bhair, hea vorsa, Film Institute-che videarthi Goem
ailele, punn tancho xinn aslo ki tannim rochleleam cholchitrank
favo titlem mhotv mellunk na. Karann, vhoddleam nirmateancheam
chitranchea probhavan tanchim filmam konxak poddlim.
Kariavollinchean sangddak hea vorsa Anglo-French cholchitranchoi
mhotvacho aspav aslo. Man to Man filmantlean ho vibhag Dezembrache
1ler dakhovpant ailo, asun ajir Oscar jikpi digorspi Regis Wargnier.
|
GELEA
mhoineant thaun Mhapsa Nogorpaliken hangasorlea bazarant soglleo futtpaireo,
bhitorle roste ani vatto sap ani nitoll korpachi mohim suru kelea. Mhapxencho
bazar Goencho boreantlo boro bazar, oxem soglle mandtale. Punn halinchea
vorsamnim, hanga xemboramni vikrekar vochot thoim apli feri mandttat.
Tache bhair posrekarui aplea posrea bhailean, bezabdari koxe, soglleo
vostu dattaien dalltat. Haka lagon bazarant sompeponnim giraikank bhovonk
addkoll zata ti zalich, punn ghoddiek kiteakui chukon uzo lagot zalear,
thoinsorle ghoddboddin lokak bhair soronk, vo thuim fire-brigade pavonk
ekdom kottin zatelem.
Nogorpalikeche proitn bhovsak bhov mandle,
|