MUKHEL KHOBRO
07-21 DEZ 2005
VORS 1; ANK 2
 
SANTOSH TROPHY
Goenkaranchem gonngonnit zoit

PONDRA vorsam gamelea uprant Goenchea futtbol pongddan Santosh Trophy novean ghora haddli ani hangasor soglleank anondbhorit kele. Novembrache 21ver zalelea khellan Goenkaranim Maharxttrachea pongddak 3-1 golank haroilo. Zorui xevottacho ankddo vhoddlo dista, torui punn jikhpak titlem sompem naslem. Karann, survek Mhaxttrachea Socorr Velhon poilo gol kelo to Goenchea Felipe Gomesan batoilo. Goenkaramni penalty kick mell’leli tivui bhair marli ani golla fuddlean ghusponk lagle. Fokot extra vellan pavtoch Climax Lawrence ani Joaquim Abranches hannim toplelea golanchea bollan Goenkar iesvoxit zale.

Xevotta khell pollopak Goencho Khellacho Montri Pandurang Madkaikar, MLA Francis Silveira and GFAcho sekretar Savio Messias hajir asle. Madkaikaran jikpi ttimichea 24 vangddeantlea dor khellgaddeak ek lakh rupianchem inam bhasailam. Tachea bhair GFA dor ekleak 10,000 rupia hea zoitak lagun diteli. Ostadponn jikun Goenche ttimin All India Football Federation-a koddleanui 5 lakh rupia zoddlea, ani hea inamantlei dor eka khellgoddeak 15,000 rupia melltole.

Keralachea Malayalam Manorama famad potran Goenchea Nicholas Rodriguesak he spordhecho boreantlo boro khellgoddi mhunn vinchun kaddla.

Hea vorsachea Santosh Trophy zoita udexim Mauricio Afonso don torencho Goencho futtbol khellgoddi zalo. 1983 Kolkatta ani 1984 Chennai jedna hem kop Goean haddlelem tedna to sogleant huxear khellgoddi aslo, zalear he pavtti to Goenchea pongddacho coach aslo.

FONTAINHAS GAZOILEM
Goenche Kolek Sfurti, Daizak Adhar

HEA vorsachem Fontainhas Festival of Art IFFIk zoddunuch aslem. Novembrachi 26 ti Dezembrachi 3ri tarik poriant he atvech torechea mhaotsava udexim Goenche kolek, songitak, ani daizak borich bhor poddli. Fontainhas mhonnllear ek nazuk, nodren bhorpa sarkho Ponnjecho vattar. Heram zagear atam disona toslim sobit, pornim ghoram hanga eka-mekak tenkun, oxir rosteanche degek ubhim ravleant. Hea xarachem hem girest daiz sambhallpak, ti konnaiche nodrek poddunk vorsa-vorsa Goa Heritage Action Group (GHAG) ho khuxalkaiecheo mellavo ghoddovn haddta.
Fontainhas-acho lok hea suvalleachea kallar aple vosre, galeri ani ghoram chitrakola dakhovn diunk raji zatat. Konnachea angnnant, bolkamvant, vosreant, mallear, adi, Goenche umedvont kolakar torek-torechim aplim chitram prodorxonnak dovortat. Jitlo pollovpeank kolecho surngar pollovn sontos bhogta, titloch sontos kolakarankui bhogta. Na tor itlo lok tanchim chitram kedna polloitolo aslo? Pollovpeam koddlean tust-thoknnai zata tantuntlean tanchea chitravpachea kamank vaddtti sfurti ani pattimbo mellta. Torek toreche pollovpi thoim pavta ani chitram viktim legun gheta.
Hanga pollovnk mellta chitram, fottu, matiechem ani her bhov minutichem kam. Rostearui chitram, bavleo, nazuk vostu dakhovpak toxeo vikrek dovorleo distat. Rosteancher rongit dive ani bonderam. Konn hat chitraitat, tondd chitraitat, adi. Ak'kea vattarak Mahotsava kallar veglloch rong bhorlolo dista. Tachea bhair sanjechea vellar suvadik songit hea nam tor tea konnxeak aikonk mellta. Goenche poramporik dovli-mandd, divli-nach, Konknni nattok, poramporik brass band, ani her prokarui nodrek poddtat.
Khavpacheo vostu tor komi nanch. Torek-torechim ruchichim khavpam ani pivopank lagun bhurguim toxim zanttim bhultat. Sanj khorich bhov movjechi hanga heam disamnim. Fontainhas-achim zanttim-nenttim khuxal zatat, karann, koslea tori niban lok hanga pavon sorta. Zantteank kitem nam kitem umedichem dista, ani zaiteam zannancheo porneo iadi paletat, jednam hansop-khellop-gavop-nachop hanga chukonastana choltalem. Oslo veglloch songom', veglloch onbhov ani Goeant nhoi tor khuinchorui goddovn haddpak ekdom kottin.
Vochot thoim kolakar - Rajendra Usapkar, Nirupa Naik, Neela Bandodkar, Rosy da Silva, Yolanda D'Souza, Neela Bandodkar Rodrigues, Harshada Kerkar-Sonak, Shilpa Mayenkar, Carla Alvares, Vithal Naik, Vasudev Shetye, Hitesh Pankar, Pradip Naik, Tanya Mendonsa, Sonia Rodrigues Sabharwal, Subodh Kerkar, Senby Jose Akkara, Vamona Navelcar, Shaistah Thapar, Ivan D'Souza, Norman Tagore,Siddharth Gosavi, Savio Peres, Loretti PintoChandan Gaonkar, POrakash Sidnal, Gauri DivanShireen Mody, Namanand Modak, Ajay Gulati, hannim soglleanim apleam nazuk chitrancher prodorxonn kelem. Savlle-chitrakar Alex Fernandesachi kola veglli tosoch vixoi. Tannem jive asleleam zantteam tiatranche kheritponnim fottu kaddle, tor Thomas Vaz ani Prasad Pankaran hancheam fottvancher ganvgirea Goenchi niz sad ani othom porzolltalo. Daniel D'Souza bonsai zaddancho eksonnim sundor baguch rochleli mhonno-ieta.
Heta Pandit, Raya Sankhawalker, Cesar Pinto, Ajit Sukhija, Miguel Braganza, ani Harsh Budkuley jitle umedin ho suvallo ghoddovn haddtat tem pollovn ek ojeapuch dista. Karann sogllem korche korun thoim futt ghalpi, adde bandpi ani osle her toreche gondoll rochpi ghunvot astat. Mon’xachea such-sontosachi devcharak pasun nosai asta, mon’xakuch kiteak? Torui GHAG osleam addkollink bodona punn huxarkaien ani umedin sukh-sontos posravpacho vo ekdom vegllo mellavo ghoddoun haddtta Goenchea khaxelponnachi tust korta.

PORBIM

Goenchea Saibache porbe disa, Rachel baiek ek bhoinn favo zali. Bhurgeache avoik, Catherine ani bapaik, amchea ixttak Roquek, GOENCHO ULO ani Amchi Bhas Prokaxan hunhunit porbim dita

DUSREA VORSACHO OMOR UGDDAS

21-7-1953 TARA 01-12-2003

MARY THOMAS GONSALVES
Mogall potin Dr Julian Gonsalves-achi, Quem-Cana Benaulim/Philippines
Fuddem vechea adinch tunvem ABBA-chem 'I have a dream, a song to sing, to help me cope with anything' kantar kelem. Atam tench kantar tum anjeam-boddveam sangatan korta astelem. Tujea dennea khatir ami Devak dhinvastanv

IFFI porunchea poros borem zalem

GOEM rajean hea vorsa dusrem pavtti ontoraxttrik chitrank, kolakarank ani filmi sonvsarantlea herank manan evkar dilo, and thoddobhov sthanik Goencho rongui tantun bhorxilo.

Dha disanchem 36vem International Film Festival of India hea vorsa dusre khepek porot Ponnje zalem. Ugttavnnechea somarombhak Mandovi degevelea rosteantlean Karnaval-Shigmo-Romott mottea nettan vochun. Poromparik divli pettovnk pettovnk asle Union urban Development & Culture montri, S Jaipal Reddy, and tachea sangatak Goencho Mukhel Montri Patrapsing Rane, Deva Anand, Chiranjivi, Bipasha Basu, Tara ani DFF odeox Afzal Amanullah.

Hea suvalleak mukhel soiro also porno-punn-azun-torno Hindi nott Dev Anand. Tannem ugddas kelo ki apunn Suttke uprant Goeam ailolo te meren azi poriant he rajeant khup vikas ankla, punn Goenchi sobitai azun toxich asa. Manacho soiro also Telugu nott Chiranjivi.

S Jaipal Reddyn sanglem ki atam IFFI pot'to Goeam ason apunn Goeantli infrastructure sudravpak sogllo sohokar ditolo mhunn. Apnnacho sorkar Goem kormonnukichem mukhi kendr korunk sogllo proitn kortolo, oxem amchea Mukhel Montrean asvaxonn dilem, ani Goenkaranim cholchitranchea udeogak vhodd dan ani daiz dilam tacho ul'lek kelo. Umed vaddovkak Amisha Patel ani Urmila Matondkar lovkik songitachea talar nachlint. Pakistani ektress Meera-aplo sundor nach korun dakhoilo. Dino Morea, Onjolee Nair, Neetu, Nargis ani Daisy gorom mosleacho kormonnuk posraitannam, Goenchea Hema Sardessainui aplim gitam gailim ani xevottak Konknni svad dilo.
Gelea vorsa itlo gonngonn ani ghuspagondoll hea vorsa dislo nam. Videxantlim vhoddlim filmstaram heavui vorsak Goeam pavonk nat, punn jim cholchitram dakhoilelim tanche thoddeanche digdorspi ani not-nottiam soit hajir asle. Bharatantle thodde bhov namneche kolakar hea vorsa ajir asle, asun tantun porno-torui-torno Dev Anand, zache hatantlean hea mahautsovachi ugttaunni zali. Raxttrik namneche nacho, gavpi ani songitkarui Goeam ailele. Rekha,
Durdoivachi goxtt mhunntat ti, je sumar chear ozar delegate (sobasodd), ailele tantuntle chodd xe cholchitranchea mogan evnk naslem, punn Goencho sontos ghevnk. Haka lagun cholchitranchea vosreamni, chodd korun Inox-an, gorjebhair goddi astali. Prakash Jhachem novea cholchitrache ugttavnnem disa zalear thoim ghoddbodduch zalo, karann: Jha ani tache kolakar ordem vor tori usram thoim pavle.
Hea film utsovantlean Goenchi ek brand image zateli vo na tacher aiz chorcha zait asa.
Film nirmato Prakash Jha sangta tea hispan taka Goenche sobitaentleanuch cholchitram rochpachi sfurti mellta. Aplem poilench documentary film 1975 kaddchea poilim to ek voros sotat Goem bhor bhonvla, amchea loka modhem misoll zala ani tanchea chali-riti-sonskruticho onnbhov ghetla. To sangta tea pormonnem sonvsarik filmanchem kendram modhem sumar panch vorsanchea kallan Goem pavoeta.
Hollu-hollu zo bhailo karnaval ani shigmo zo gelea vorsa thavn chalu asa, to komi zait gelear hea mhautsovak khup fadeachem zatelem. Mukhel Montri Pratapsing Ranen sanglam hi hea fuddem IFFI vellar Goenchea kolakarancho sotkar korcho nhoi. He kamank Kola ani Sonskruti Khatean dusrea vellar kariavoll tharovnchi.
Delegattam bhair, hea vorsa, Film Institute-che videarthi Goem ailele, punn tancho xinn aslo ki tannim rochleleam cholchitrank favo titlem mhotv mellunk na. Karann, vhoddleam nirmateancheam chitranchea probhavan tanchim filmam konxak poddlim.
Kariavollinchean sangddak hea vorsa Anglo-French cholchitranchoi mhotvacho aspav aslo. Man to Man filmantlean ho vibhag Dezembrache 1ler dakhovpant ailo, asun ajir Oscar jikpi digorspi Regis Wargnier.

MHAPSA BAZAR nitoll zata

GELEA mhoineant thaun Mhapsa Nogorpaliken hangasorlea bazarant soglleo futtpaireo, bhitorle roste ani vatto sap ani nitoll korpachi mohim suru kelea. Mhapxencho bazar Goencho boreantlo boro bazar, oxem soglle mandtale. Punn halinchea vorsamnim, hanga xemboramni vikrekar vochot thoim apli feri mandttat. Tache bhair posrekarui aplea posrea bhailean, bezabdari koxe, soglleo vostu dattaien dalltat. Haka lagon bazarant sompeponnim giraikank bhovonk addkoll zata ti zalich, punn ghoddiek kiteakui chukon uzo lagot zalear, thoinsorle ghoddboddin lokak bhair soronk, vo thuim fire-brigade pavonk ekdom kottin zatelem.
Nogorpalikeche proitn bhovsak bhov mandle,